Stängda hallar

Hej Sebastian,
ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Lunds Kommun

Jag såg att du njöt av några av alla fantastiska matcher ungdomarna spelade under Lundaspelen 2022. Du var också prisutdelare på folkfesten när vårt landslag spelade i Arenan den 6:e januari. Jag gissar att du har ett litet handbollsintresse, att det inte bara är förpliktelser som kommer med uppdraget?

Lunds kommun har låst ute ungdomarna från kommunens idrottshallar. Det finns naturligtvis orsaker till att kommunen kommer fram till att man måste göra detta och de är säkert legitima men kanske inte helt relevanta i alla dess delar. Det som däremot är helt fel är lösningen.

I mitt yrke ser jag ofta att människor har svårt att ta ett steg tillbaka och se en större helhet. Jag ser ofta vuxna människor som fastnat i gamla idéer men framförallt att de försöker lösa problem genom att behandla symtom. Det går sällan att räkna hem dessa åtgärder i ett något längre perspektiv än det omedelbara. Min erfarenhet säger mig att kostnaderna kan bli magnituder högre på lite sikt men det syns inte, ofta för att de bokförs på ett annat konto i bokföringen. Ekonomiska dokument är ofta väldigt dåliga på att beskriva samband och konsekvenser bortom det digitala och omedelbara.

Att kommunens hallar fylls av ungdomar som vill hålla på med spontanidrott borde uppmuntras. Det är väldigt bra kortsiktigt för kommunen, en hall som används löper mindre risk för skadegörelse. Det ger också mening att våra investerade skattemedel ger oss kort- och långsiktig avkastning. Den stora vinsten för samhället är på längre sikt. Jag ska inte försöka räkna på hypotetiska vinster i form av direkta positiva effekter idrotten har för kommunen och dess näringsliv. Det finns många positiva effekter men jag nöjer mig med två.

Den första är hälsoeffekter både i det korta och långsiktiga perspektivet i en befolkning där stillasittande och fetma är ett växande problem. Enligt en prognos från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi kan kostnader för fetma öka med 17 miljarder från 2018 till 2030. 17 miljarder!  Det är nästan hälften av vad hela gymnasieskolan kostar per år.

Sedan har vi kostnaderna för vad det kostar samhället när vi tappar en ungdom till utanförskap och i värsta fall kriminalitet. Naturligtvis är det inte så att alla ungdomar vill spontanidrotta utan det behövs flera öppna och välkomnande rum i samhället, men idrottshallarna är en väldigt enkel och billig del i detta och som dessutom redan finns på plats.

I en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skriver man att en öppen fritidsverksamhet som tar emot 15 000 till 20 000 ungdomar per år kostar runt 4 miljoner per år.  En gängkriminell kostar samhället drygt 23 miljoner under en livstid. Det betyder att om man kan hålla en ungdom borta från gängkriminalitet var fjärde år skulle den vara självfinansierad, säger Ingvar Nilsson som varit med och tagit fram rapporten.

Vad Lunds kommuns hallar kostar i förvaltning per år vet jag inte. Hur ofta de står oanvända vet jag inte heller. Jag har ingen aning om hur  många vuxna det är som sköter dessa hallar kvällar och helger.

Det jag däremot är säker på är att det är extremt värdeskapande för samhället att låta våra ungdomar spontanidrotta i dem. Troligen den bästa investeringen kommunen kan göra med dessa lokaler även ur ett strikt känslokallt ekonomiskt perspektiv.

Så min fråga till dig Sebastian! Är inte när du ska fixa detta! Min fråga är, när kan vi ses och tillsammans arbeta fram en plan för hur Lunds Kommun ska bli ett föredöme när det kommer till inkluderande spontanidrott. För våra ungdomars skull!